AAU logo

Institut for Kommunikation og Psykologi

program

Program

 

Tirsdag 12.5.

9:00-10:00 Registrering og kaffe
10:00-11:30
Paper session
11:30-12:00 Pause
12:00-13:00
Paper session
13:00-14:00 Frokost
14:00-15:30
Paper session
15:30-16:15 Pause
16:15-17:45
Paper session
19:00 Middag i Musikkens Hus

 

Onsdag 13.5.

9:00-10:30
Paper session
10:30-11:00 Pause
11:00-12:30
Paper session
12:30-13:30 Frokost
13:30 Konferencen slutter

  

Abstracts

(sorteret efter efternavn)

 

Experimentell musikproduktionsvetenskap som kulturforskande musikvetenskap

Toivo Burlin, lektor, Högskolan Dalarna, tbu(€)du.se

Inom musikvetenskapen studeras musikens form, stilhistoria och bruk ur ett historiskt, humanistiskt perspektiv, ofta med utgångspunkt i musikalier och vissa tonsättare och verk. Inom musiketnologin finns en mer kultur- och praxisorienterad syn på musik, där musikaliska processer i kulturen, snarare än färdiga produkter – verk – gärna studeras.

Till båda dessa förhållningssätt anknyter ”musikproduktionsvetenskapen”. Det är ett nytt forskningsfält där musikens produktion – som hantverk, konst, kultur och i medialisering – studeras och analyseras. Men musikproduktionsvetenskapen gör som ett nytt paradigm en ny syntes, vad gäller övergripande synsätt på vad musik är.

Äldre musikvetenskapliga problem blir överspelade: musiken betraktas inom ”musikproduktionsvetenskapen” som både process och produkt, både verk (i form av inspelning, snarare än partitur) och kultur- och samhällsprodukt. Blicken höjs över etablerade genregränser, som underordnas produktionsperspektivet.

I detta forskningsfält är – till skillnad från i traditionell musikvetenskap – relationen till moderna musikproduktionsverktyg central. Forskare inom fältet inser att man, för att nå förståelse på djupet, måste knyta ihop en vetenskaplig metadiskussion om produktionens villkor med en produktion i praktiken: genom att aktivt använda musikproduktionsverktyg och parallellt föra en vetenskaplig metadiskussion om produktionen, förstår forskaren mer om ljud- och musikproduktion än om hen bara producerar musik, eller bara utvecklar teorier, om produktionen. Detta leder logiskt till nödvändigheten av experimentella och reflexiva förhållningssätt. Frågor om historiska, tekniska villkor för musikproduktionen kan exempelvis prövas experimentellt med produktionsverktygen.

Presentationen utmynnar i en skiss för ett projekt, där ett sällan diskuterat musiketnologiskt problem omsätts i just en ljud- och musikproduktion. I det äldre nordsvenska bondesamhället fanns en utbredd föreställning om ett naturväsen som kallades vittra, kända för sin vackra musik. Det finns ett flertal uppteckningar av musik som sägs härstamma från vittra och det finns upptecknade beskrivningar av hur vittras musik lät. Är det möjligt att med moderna produktionsverktyg rekonstruera hur denna musik från folktrons värld ansågs låta? Och, i så fall: kan vi då ställa nya slags frågor om vad musik är?


Emoacoustics: Investigating how auditory perceived distance differently affects emotional response to aversive or appetitive stimuli

Justin Christensen, post.doc. Aalborg University, justinchr(€)hum.aau.dk

In my paper, I will investigate how the auditory perceived distance of audio from virtual sound sources might alter the emotional response of a listener. I will also endeavor to disentangle how auditory perceived distance differently affects the emotional responses of auditory stimuli with a positive valence from those of negative valence. Past studies have shown a correlation between approach motivations and positive valence, and withdrawal motivations with negative valence. I attempt to see if this approach motivation remains as strong when the perceived distance of positive valence audio is already within an acoustic near-field, and if a withdrawal motivation endures when negative valence audio is presented at a distance. Likewise, I study whether negative valence sounds increase a withdrawal motivation when presented in near-field, and positive valence audio increase an approach motivation when presented at a distance.

For this study, I will make EEG recordings on subjects listening to sounds from the International Affective Digital Sounds database, which are presented from virtual sound sources as being either within an acoustic near-field stimuli or from a distance. I then study the lateralization of EEG signals in the prefrontal cortex of the listeners to evaluate how strong their approach or withdrawal responses are to the sound. This is combined with listener feedback to give a better understanding of how auditory perceived distance with positive and negative valence audio.


Auto-Tune as Hyper-Nature: Bon Iver’s visit to the Woods

Anne Danielsen, Professor, Department of Musicology, UiO, Norway. anne.danielsen(€)imv.uio.no

Probably because we regard the human voice as the most human of all instruments, obvious manipulation of the voice still sparks controversy. In particular, autotuning (digital pitch correction) appears to cause heated debate. However, despite harsh criticism and attendant controversies, Auto-Tune has become a valuable source of completely new sonic effects. In this paper, I will review some milestones in the history of creative use of autotuning, showing how digital pitch-correction technology can be used very differently in different musical contexts. Then I will turn to a close analysis of Bon Iver’s “Woods,” from the EP Blood Bank (2009), which is characterized by a peculiar lyrical atmosphere that is closely linked to a clean, opaquely autotuned vocal that soon replicates itself into a digital choir. What does Bon Iver achieve by using this controversial effect on his voice, and how does it contribute to the overall meaning of this song?


Advances in Ludomusical Profiling

A Set of Interindividual Preferences for Music and Sound in Video Games

Hans-Peter Gasselseder, phd-student, Aalborg University, hpg(€)hum.aau.dk

Research on music and personality has revealed listening preferences as well as emotional contagion of music to be situation dependent. However, if situation is distinguished as an internal and external component of motivation and appraisal, it is subject to the perception of the listener that consolidates endogen and exogen [sub- ]attentional processes. Therefore, when determining the impact on music appraisal, the notion of situation implies the product of subjective percepts, such as current motivational and attentional skills or the sense of environment and task that poses varying demands for adaptation to the organism.

While previous studies have examined situation-dependent music preferences by confronting subjects with a selection of real-life and virtual scenarios, data collection focussed on outcome variables such as emotion/appraisal while leaving out situational percepts that had prompted these reports. Moreover, recent work has shown interindividual differences in the appraisal of situational settings along personality dimensions such as Absorption, Sensation Seeking and the Big Five Factor Model. Similar results are obtained along cognitive styles of music listening for situations depicted in virtual scenarios containing music, such as video games. Put together, as much as music listening styles may change the impression of the space and place in which we are situated, there is reason to believe that similar interpersonal differences exist in processing styles for the evaluation of situation that in turn impact the experience of music.

The envisaged presentation intends to apply the outlined thinking on previous findings as well as new results obtained from ongoing empirical work in ludomusicology and sound perception. Moreover, the implications of the above mentioned personality dimensions will be outlined with regards to the effect of structure/form and expression on human computer interaction. The associated sonic characteristics in functional sound and music form a critical part of this discusssion, which intends to approach a first set of recommendations for creating personalised sonic contents for multimedia applications.


Music Mixing Surface – for more intuitive music mixing

Steven Gelineck, Assistant Professor, Aalborg University, stg(€)create.aau.dk & Morten Büchert, adjunkt, RMC, MortenBuchert(€)rmc.dk

From a Human Computer Interaction (HCI) perspective multi channel mixing tools today are based on the traditional channel strip control metaphor, where channels are organized in columns and are controlled using sliders and knobs for adjusting volume, panning and other audio effects. This contribution presents a novel interface for mixing music, which takes a different approach in the sense that channels are represented by virtual widgets, which are positioned relative to a virtual listener. This so-called stage metaphor [1], which was initially introduced by Peter Gibson [2] mimics how we perceive sound in the real world – e.g. if one wants to move a sound further away and to the left, they simply drag the widget further away and to the left – instead of lowering a slider, turning a knob, applying filtering and reverberation (see Figure 1).

While the stage metaphor in its nature provides intuitive control and visual overview and understanding of the mix, it also comes with several challenges (see former work by the authors here [3]). In our opinion these challenges are the reason that modern mixing consoles have not incorporated the stage metaphor yet. This contribution suggests possible solutions to said challenges (including problems with clutter/lack of overview, integration, automation, visual-dominance and flexibility), while accounting for how research within this topic has been carried out as a fruitful collaboration between university, music conservatories and artists.

[1] Gelineck, S., M. Büchert, and J. Andersen. "Towards a more flexible and creative music mixing interface." Human Factors in Computing Systems. ACM, 2013..

[2] Gibson, P. “The Art Of Mixing: A Visual Guide To Recording, Engineering, And Production.” ArtistPro Press, 1997.

[3] Gelineck, S., J. Andersen, and M. Büchert. "Music mixing surface." Proc. of ITS’13. ACM, 2013.


Sonic Virtuality

Mark Grimshaw, professor, Aalborg Universitet, grimshaw(€)hum.aau.dk

In this paper I present a new definition of sound, and the concepts supporting it, and investigate the relevance of such thinking to the analysis and design of sound. This definition is: Sound is an emergent perception arising primarily in the auditory cortex and that is formed through spatio-temporal processes in an embodied system. Its derivation arises from a desire to provide a definition of sound that accounts for our perception and experience of sound -- sound as a cultural yet also individual phenomenon -- and that can be practically used in the context of new and emerging technologies.

The modern, and Western, standard definition of sound, the acoustic definition of sound as a sound wave, while it may be perfectly valid in particular contexts is merely one of a number of definitions ancient and modern. The first section of this three-part paper, then, surveys and assesses a variety of significant definitions. The second part focuses on the interdisciplinary concepts that have led to this new definition: the philosophy and neuroscience of imagination and auditory imagery; questions of actuality and virtuality; and cross-modality and perception, for example. The paper concludes with a look at the definition's use-value; what new thinking does such a conceptualization of sound afford when analysing and designing sound, particularly when combined with the possibilities offered by new methods of psychophysiological examination?


Nobel audio guide: ett oändligt ljud- och musikproduktionsprojekt

Jan-Olof Gullö, Hans Lindetorp, Peter Schyborger, Ivan Höglund, Julia Jonas, Anton Näslund & Joakim Persson, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Syftet med detta konferensbidrag är att presentera erfarenheter från ett ljud- och musikproduktionsprojekt som studenter vid Kungl. Musikhögskolans masterprogram i musikproduktion har genomfört till en utställning på Nobelmuseet i Stockholm. Nobelpriset tilldelas årligen personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete och anses vara en mycket prestigefylld utmärkelse.

Under hösten 2014 skapade studenter vid Kungl. Musikhögskolan ljud- och musikproduktioner till Nobelmuseets utställning Nobel Creations (5 dec. 2014 - 1 mars 2015). I utställningen får besökaren möta unga design- mode- och musikstudenters kreativa förmåga när de skapat fria tolkningar av Nobelpristagarna 2014. Utställningen vill visa hur kreativitet förenar Nobelpristagare, konstnärer och kreatörer och kreativitetens särdrag förklaras som: modet att tänka i nya banor, att våga ifrågasätta etablerade teorier och innovativa kombinationer av insikter från olika fält.

Musiken i utställningshallen består av fyra olika kompositioner som spelas vid olika tider på dagen. Kompositionerna är uppdelade i många lager och fördelade på separata högtalare i olika delar av rummet. Musiken är interaktiv och vid utställningsmontrarna triggas även enskilda ljud av besökarnas aktivitet. Dessa ljud är en del av kompositionen och hänger ihop med bakgrunden som spelas ur högtalare i rummets fyra hörn. Kompositionerna är uppdelade i flexibla byggstenar som kombineras på en mängd olika sätt för att ge variation under de fyra månader som utställningen pågår och i teorin kan musiken spela i oändlighet utan att upprepa sig. En utmaning i projektet var att skapa en luftig, intressant och behaglig atmosfär som lämnar plats åt besökarna så att de kan kommunicera med varandra i rummet. En viktig erfarenhet är att projekt av detta slag ställer höga krav på musikproducenternas förmåga i komposition och musikproduktion men än högre krav på deras förmåga att samarbeta och kommunicera med andra i projektet medverkande konstnärer och kreatörer.


Distribution of Audio Samples in Popular Music

Kristoffer Jensen, Lektor, Aalborg Universitet, krist(€)create.aau.dk

Dynamics is central to music, in how weak and strong parts of the music follow each other. Dynamics is here calculated on sample level, by measuring how many samples (in a song) have a given amplitude (between -1 to 1) in an histogram. It is shown here that the histogram of the audio samples of music follows an exponential shape, and the audio samples have an exponential distribution. This method shows how the larger values (close to -1) are more common today than it was in the past. This is the core issue within the Loudness War, that composer/musicians/producers and studio technicians tend to increase to loudness of music and other audio more and more every year, in the belief that it will be more popular this way. A large-scale study shows how this has been going on for some seventy years and how the distribution of the samples using the exponential distribution model fits the data well, and enables a simple and reliable measure of the global compression of the music. The mu value of the exponential model increases since around 1980 from 0.1 to around 0.2 today, which translates into a hundredfold more likely value in the vicinity of -1, and a half-as-likely zero value.

This distribution is related to other features, including other compression estimators, but also the amplitude of different frequency bands of the sound. The mu value of the exponential distribution fit is inversely proportional (r=-0.95, p<0.05) to the dynamic range, calculated as the RMS of the full sound divided by the RMS of the 20 strongest percent of the audio. The mu value is also strongly proportional to the increase of low frequency energy (r=-0.76, p<0.05) at 100Hz. As such, it appears that the increase of compression is strongly linked with the increase of low frequency energy, to the point where it must be asked if the compression is caused by the increase of low frequency energy.


Hörbara skillnader i unga musikers inspelningar av sina framföranden som ljudfiler mot videoklipp

Sören Johansson, adjunkt, Högskolan Dalarna, sjh(€)du.se

Genom att följa några unga musikers etableringsprocesser åren 2007-2011 har jag undersökt hur musikers arbetsliv förändrades när de tog ansvar som medieproducenter. Resultat om hörbara skillnader i musikernas inspelningar av sina framförande som ljudfiler mot deras videoklipp ligger till grund för presentation om hur musikers ageranden som medieproducenter kan diskuteras i högre musikutbildning. Utgångspunkten för vad som utgör musikers kärnverksamhet i praktiken är att de gör klingande framföranden som scenframträdanden och inspelningar. Materialet samlades genom fokusgruppintervjuer och etnografiskt inspirerade fallstudier när en klassisk musiker och populärmusiker började sprida inspelningar av sina framföranden som ljudfiler och videoklipp över internet via flera olika sociala medieplattformar. Samtidigt deltog musikerna i högre musikutbildning. Insamlingen avslutades när dagstidningar började använda musikernas videoklipp de spred via YouTube i samband med musikernas tillträden till viktiga scener. Intressanta resultat är att musikerna benämnde videoklippen på YouTube med det engelska ordet ”live” med olika betydelser, men inte med betydelsen direktsänt. Gemensamt var att serierna av videoklipp började med tydliga kopplingar till yrkesförebilder. Skillnader i musikernas användning av ordet ”live” var att klassiske musikern visade sig framföra kända kompositioner utan avbrott. Populärmusikern visade sig framföra egna sånger på kända scener. Hörbara skillnader mellan musikernas ljudfiler och videoklipp var att framföranden på ljudfilerna hade skett i akustiskt kontrollerade rum med pålagda imaginära rum till skillnad mot videoklippen som spelats in när framföranden skedde i konsertlokaler med videokamerornas mikrofoner. Min tolkning är att musikernas agerande som medieproducenter styrdes på förhand av kulturella konventioner. Detta kan användas för diskussion inom högre musikutbildning om hur unga musikers medvetenhet som medieproducenter kan ökas när de kombinerar verksamheterna som produktionstekniker och innehållsproducenter.

Referenser

Becker, H. ([1982]2008). Art Worlds. Los Angeles: University of California Press.

Bruner, J (1991). ”The Narrative Construction of Reality” Critical Inquiry, vol. 18, no. 1, pp. 1-21.

Burlin, T. (2008). Det imaginära rummet: inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925-1983. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Gullö, J. (2010). Musikproduktion med föränderliga verktyg: en pedagogisk utmaning. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för musikpedagogisk forskning, 2010.

Holt, S. (2011). ”Is music becoming more visual? Online video content in the music industry.” Visual Studies Vol. 26 (1), s. 50-61.

Lundberg, D., Malm, K. & Ronström, O. (2000). Musik, medier, mångkultur: förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond.

Ternhag, G. (2009). Vad är det jag hör?: analys av musikinspelningar. Göteborg: Ejeby.


The Ecologies of the Music Production

Nyssim Lefford, Assistant Professor, Luleå University of Technology nyssim.lefford(€)ltu.se & Berk Sirman, Adjunct, Dalarna University and, Ph.D. Student, Stockholm University bsi(€)du.se

Research on music production often focuses on sound, or alternatively, on actions leading to sound making. However, action and perception are intrinsically linked. As listeners respond to information communicated through sound, their actions change sound. Round and round. The possibilities for perceptions, sounds and actions are interrelated. However, they are also constrained and afforded by the features of the listening context or environment. Sounds, actions and their environment together constitute their own ecology. Deconstructing music production environments, their features and constraints, offers insight into the sounds, perceptions and actions that (can) happen in them.

Much prior research in auditory perception and in music has attempted to reconcile the interactions among the physical, acoustic properties of an environment with the mental processes of sound-making actors. This ecological approach is helping to build a holistic view of listening and action (for example, Gaver 1993 for “everyday listening”; Neuhoff 2004 for sound design; Clark 2005 for music listening). Similarly, music production research has started to reconcile the physical and mental, pushing the field toward a complex appreciation of the processes involved (for example, Zagorski-Thomas 2014). However, in production, though actors act in response to audible sounds, actions may also be influenced by perceived potentials for sounds to occur. What then does it mean to take an ecological approach in the study music production? What becomes observable (or not)? When we study producing processes? When we study recorded artifacts? How can the relationships between the perceiver/actor and environment be described in a production?

This paper first revisits Gibson’s original conception of affordance (Gibson 1979); and discusses the evolution of the concept, particularly how it has been applied in design studies where Norman distinguishes between real and perceived affordances (Norman 1999). These concepts are then related to researching the processes of music production.

Clark, E. (2005) Ways of Listening. An Ecological Approach to the Perception of Musical Meaning. New York: Oxford University Press

Gaver, W. (1993). What in the World Do We Hear? An Ecological Approach to Auditory Event Perception. Ecological Psychology, 5 (1) pp. 1-29.

Gibson, J.J. (1986/1979). The Ecological Approach to Visual Perception. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. (Original work published in 1979)

Neuhoff, J. (ed.). (2004). Ecological Psychoacoustics. Elsevier Academic Press.

Norman, Donald A. (1999). Affordances, Conventions, and Design. Interactions, 6 (3) pp. 38-41.

Zagorski-Thomas, S. (2014). The Musicology of Record Production. Cambridge University Press.


Numeriske tåger

eller hvad blev der i grunden af de tre andre causa?

Martin Knakkergaard, lektor, Aalborg Universitet, mk(€)hum.aau.dk

Med digitalteknologien har Jacques Elluls maksime, at “Fremskridt er som at tælle; der er ingen grund til at stoppe ved et bestemt tal, et bestemt teknologisk trin, man kan altid tilføje et nummer”, fået en næsten paradoksal dobbeltbetydning: Vi er med digitaliseringen netop stoppet, ved 0 og 1, og med dette talpar omtyder vi alt, hvad der lader sig omtyde, til tabeller i en ustoppelig bevægelse, som efterlader det omtydede til glemsel og nostalgi.

Afhængig af hvordan vi anskuer disse tabeller, i det rene Aristoteliske perspektiv eller i Heideggers mere spekulative optik, er det enten causa finalis eller causa efficiens, som tabellerne fremstiller for os, men hvad blev der af causa materialis og causa formalis undervejs?

Og at producere betyder netop at stille frem, at fremstille - dette vægter ifølge sagens natur det 'stillads' - den teknologi - gennem hvilket noget stilles frem, får form, materialiseres, men hvis dette stillads er uadskilleligt fra det fremstillede falder accenten entydigt på aesthesis, den måde det fremstår på; poiesis og mimesis forbliver skjulte.

Med den digitale musikproduktion som case søger dette paper at kaste lys over denne moderne hermetik, hvor selv simulakret simuleres og ethvert materiales plasticitet og forventede natur formes med de samme midler, som det selv består af, og på de samme vilkår, som det selv gør.


Audiovisuella loopar

Hållbus Totte Mattsson, Konstnärlig Professor, Högskolan Dalarna, Falun, som(€)du.se

Detta paper presenterar resultatet från det konstnärliga forskningsprojektet “Audiovisuella loopar” som genomförts på Högskolan Dalarna.

Projektets syfte var att utveckla ett system och en arbetsmetod för kollektiv livelooping både auditivt och visuellt. Det tekniska systemet skulle bygga på befintlig teknik och programvara och ligga inom rimliga prisramar för en användare. Vidare skulle systemet kunna användas oavsett tekniska förkunskaper och genrebakgrund ”just hit the button and let’s go!”.

Projektets resultat är ett tekniskt system där upp till fyra personer tillsammans loop-musicerar i perfekt sync. och där vem som helst i ensemblen när som helst kan starta en ny ”loop-session”. Vidare har en metod och ett undervisningsmaterial för detta kollektiva liveloopande tagits fram och testats i ett flertal workshops. Ett förslag på lösning av den visuella delen av projektet har presenterats i en större scenisk gestaltning.

Projektet har visat på nya tillämpningar och möjligheter för kollektiv loopteknik. Tekniken har visat sig ha en enorm kreativ potential. Med enbart en kort instruktion och några enkla "etyder" så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett "flow" som lockar fram skaparglädjen hos musikanterna - man har helt enkelt otroligt kul! Dessa erfarenheter har lett till olika praktiska tillämpningar av tekniken i musikundervisning

  • Ett annorlunda ensemblemusicerande där tekniken ger möjligheter till flera musikaliska roller
  • Ett kollektivt kompositionsredskap där interaktionen med tekniken ger upphov till oväntade och nya musikaliska lösningar
  • Ett övningsredskap där den omedelbara feedbacken gör att man snabbt kan prova och utvärdera ideér (t.ex. andra stämmor, komp, riff osv.)

Projektets tekniska setup har visat sig vara mycket användbar i live-ljud sammanhang då den vid sidan av livelooping också kan styra t.ex. en individuell monitorlyssning, effektinställningar, ljus och synkroniserade visuals (rörliga blider på backdropen). Detta har provats ut i fyra stycken ”skarpa” projekt där professionella artister från olika genrer tagit till sig och vidareutvecklat våra resultat.


Internalization / externalization; mixing using binaural synthesis

Lasse Munk, Radio France, Paris, France, welcome(€)soundjuggling.com

Background

The true spatial information; distance and directionality of an auditory event is not correctly reproduced, when music, sound design, radio or similar is presented in headphones using traditional stereo or mono format.

Modern technology such as binaural synthesis and recordings provides a theoretical foundation for reproducing the way humans hear.

Ideas and techniques for mixing in binaural can be derived from research literature to aid precise localization. This information should be made available for sound engineers, musicians and the general public within the audio production community, for stimulation towards a more widespread production of content in the binaural format.

One area of particular interest while mixing in binaural, is the gradual change of perceiving an auditory event as being either inside­the­head (internalization), to far away (externalization) from the listener, in a sphere surrounding the head, simulating a real world listening experience. Internalization is often mentioned as being a product of badly working HRTF’s. An effect which some believe is easily obtained by presenting e.g. diotic (dual­mono) signals to the listener.

Results After conducting 8 listening tests with trained listeners, indications are, that true internalization is not easily obtained, and parameters both physical and psychological of the presented material, heavily influence the perception of distance to the auditory events.

Conclusions Concrete mixing techniques are presented to assist inside­the­head listening, and arguments on why this sensation is not easily obtained is stated. Numerous questions to further study in binaural mixing techniques are raised along with argumentation on language barriers between research literature and the creative audio production community.


”Sound” – en dokumentarfilm om populærmusikkens byggesten

Jan Sørensen, cand.mag., Independent Researcher & producer, docstoj(€)gmail.com

Hvilken betydning har begrebet sound i produktionen af populærmusik, og hvem/hvad skaber den? Disse spørgsmål har været udgangspunktet for en dokumentarfilm, jeg i har produceret i samarbejde med videoproduktionsselskabet Nerd Productions. Filmen pitch’es til Danmarks Radio (DR), når den er færdig i foråret 2015.

Mit oplæg vil have fokus på formidlingsdelen af projektet. Dvs. jeg vil fortælle om de udfordringer, det har givet at skulle formidle et forholdsvist abstrakt begreb som sound på film til et bredt publikum. Jeg vil under oplægget vise klip fra filmen som eksemplificerer, hvordan vi metodisk har løst disse udfordringer.

I filmen har vi interviewet en række personer, som alle potentielt har indflydelse på musikkens endelige sound: musikere, sangere, producere, lydteknikere, A&R-folk, radiochefer m.fl. Vi berører emner som alle er relateret til sound – fx teknologi, genrer, miksning, masterering, producerens rolle, A&R-mandens indflydelse, lydkvalitet og ”kommerciel” lyd.

Som en rød tråd har vi fulgt kunstneren J. Arlin gennem hele produktionsfasen af et musiknummer– lige fra de første akkorder blev skrevet, over indspilningen i studiet, til nummeret blev mastereret i Abbey Road – for at vise de valg, der har præget produktionen og taget sound’en i én retning frem for en anden.

Vi konkluderer bl.a., at sound som begreb favner så bredt, at det nogle gange intet har med selve lyden at gøre. Som fx den danske producer Mike Sheridan formulerer det i filmen: ”Miles Davis ER en sound [...] kig på ham!”. I det hele taget synes sound at tage en ny betydning, alt efter hvem, man spørger. En central pointe, som flere dog synes at vende tilbage til er, at sound er det vigtige, der gør en kunstner/et band distinkt – og at netop dette er vigtigt for at kunne skille sig ud i den store mængde af musikudgivelser i dag.


The Balance Metaphor in Music Production

Mads Walther-Hansen, Postdoc, Aalborg University, mwh(€)hum.aau.dk

Balance is one of the most central conceptual representations in the art of music and sound production. A sound engineer may, for instance, refer to ‘dynamic balance,’ ‘spectral balance,’ ‘color balance’, ‘wet/dry balance’ or ‘pan balance’ when describing sonic qualities of a mix. However, few attempts have been made to understand how the concept of balance functions as an overall aesthetic ideal, and how one may respond meaningfully to an imbalanced mix.

In this presentation conceptual metaphor theory and corpus linguistics serve as a theoretical framework to understand the relation between how music producers and sound engineers imagine their mix and the operations they perform to achieve it. The concept of balance is treated as an embodied cognitive structure that gives rise to concrete actions in the act of recording, mixing, and mastering music.

Previous studies have tested intuitive bodily responses to auditory balance. These studies have shown a link between body movements and perceived balanced/unbalanced audio stimuli. This suggests a relationship between physical structures of balance and more abstract notions of auditory balance. This study is based on an exploration of a specialized linguistic corpus of sound engineering literature. Using this corpus I show how balanced is typically conceptualized. I conclude by suggesting how linguistic corpus data may contribute to better understand the relation between embodied patterns of experience and hands-on interaction with sound.


Music as a Carrier of Values, Attitudes and Ideologies in Advertising: A Multimodal Discourse Analysis

Johnny Wingstedt, Assistant professor, Sound & Music Dept. Dalarna University, Falun, Sweden. jwi(€)du.se

This presentation discusses and exemplifies how values, attitudes and ideologies are expressed by combining music, voice and language in the advertising jingle. In examining discursive aspects of the jingle, different (or additional) factors must be taken into consideration compared with just looking at the spoken word. In combing words and music, each mode individually bears meaning but meaning also emerges from the interweaving of the modes involved (Wingstedt 2008, 2010).

On a structural level, music will contribute means for time-based constructions different from what is usually found in ‘speech alone’. First, it makes possible repetition of chosen expressions such as product name, slogans or connotative keywords. Furthermore, musical meter, rhythm and phrasing provide frameworks for selected language components to achieve salience. An important feature for building brand identity is also how music can be made highly recognizable, often by means of melody.

Interpersonally, pitch level or direction regulates aspects of engagement, attitude and energy, and connect directly to verbal content, making music perform what van Leeuwen (2005) calls “sound acts”. Metrical regularities or irregularities creates or breaks expectations, which involves and activates the listener. Advantage is also taken of music’s ability to express emotions and moods.

Instrumentation, how music “dress up” (or down), and also musical genres, come with cultural or subcultural associations to attitudes, values and ideologies. Central to the sound of the jingle is the projection of the human voice, which carries both verbal, musical and other sound-specific qualities, as described by van Leeuwen (1999) and Machin (2010). All this, together with musical expression styles and production techniques, are used as means for establishing the “image” of a brand, based on how music can convey discourses on social status or authenticity. In the presentation, recordings will be analysed and compared to illustrate how social practices, ideas and attitude come together in music, voice and language.

References

Machin, D. (2010). Analysing Popular Music: Image, Sound, Text. London: Sage.

Van Leeuwen, T. (1999). Speech, Music, Sound. London: Macmillan press.
 Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. Oxon: Routledge.

Wingstedt, J. (2008). Making Music Mean: On Functions of, and Knowledge about, Narrative Music in Multimedia (Doctoral dissertation). Luleå University of Technology, Dept. of music and media. (Available at http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/43/)

Wingstedt, J., Brändström, S. & Berg, J. (2010). Narrative Music, Visuals and Meaning in Film. Visual Communication, Vol. 9 (No. 2): pp. 193-210.


Bevegelsesaspekter i musikkproduksjon

Hans T. Zeiner-Henriksen, Associate Professor PhD., Department of Musicology, UiO, Norway. h.t.zeiner-henriksen(*)imv.uio.no

Å utforme lydlandskap er ofte en sentral målsetting i produsentens arbeid med den endelige lydmiks. Denne målsettingen bygger i stor grad på ideen om en sittende lytter som befinner seg i nærheten av en ideell posisjon ”the sweet spot”, som igjen er påvirket av en tradisjonell konsertsituasjon hvor både det visuelle og auditive fokus er rettet mot scenen. I hvilken grad denne tilnærmingen til miksen er i samsvar med reelle lyttevaner kan diskuteres. Lyttere oppfører seg sjeldent slik de vil gjøre i en konsertsammenheng og den ideelle lyttesituasjonen med ideen om et gjennomarbeidet flerdimensjonalt lydlandskap er som oftest bare en illusjon, ikke minst med tanke på de mange mobile avspillere som nå preger vår samtid. I produksjon av eksplisitt dansemusikk er nok bevegelsesaspekter i musikken og hvordan musikken frembringer energi og kroppsbevegelser i fokus, men bevegelse er antagelig et viktig aspekt i et bredere felt av produksjon av populærmusikk.

I denne presentasjonen vil jeg diskutere overføringer av musikkens bevegelse og energi, og i hvilken grad et fokus mot disse aspektene kan være i konflikt med ideen om å utforme lydlandskaper. Forbindelsene mellom musikk og bevegelse bygger jeg i hovedsak på tre teoretiske perspektiver; (i) entrainment-teori, kombinert med en økologisk tilnærming til persepsjon og teorier om oppmerksomhet og forventing i musikklytting, (ii) metaforteori (i hovedsak knyttet til vertikalitet i musikken), og (iii) teorier om motor-mimetiske prosesser (med hovedfokus rettet mot opplevelsen av vokal). Disse tre perspektivene relaterer seg til et rytmisk rammeverk (groove), de melodiske intervallene og vokale eller instrumentale elementer, og diskusjonen vil fokusere på hvordan disse perspektivene utformes gjennom produksjonsprosessen, med hovedvekt på den endelige lydmiks.